Jag chattar med Tobbe på fejjan. Det gör jag nästan hela tiden numera. Det känns bra, men man saknar varann på sätt och vis då.
Nästan alla lådorna är tömda nu, vissa är iofs fyllda igen och inpackade i skåp eller på väg ner i källaren (de står och hoppar i hallen och vill att jag ska bära ner...). Det är på nått sätt lättare att fixa med sånt än att göra sånt man måste göra. Men det blir fint i alla fall!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar