Oj vilken vecka det har varit! Och vilken dag för den delen. Härligt mys med kattungar, häng vid gyckarshower och mys i diverse gravar. Nedräkningen inför nästa år är igång, 51 veckor kvar... Men då ska jag vara lite rikare och ha fler klänningar med mig. Planerna är fina i varje fall!
Det här har varit en lång och ganska seg dag. Gick aldrig och la mig inatt utan drog ut på medeltidandet så långt det gick. Avslutade min medeltidsvecka med myntate på Kapitel och dans till Patrask som spelade (med lite hjälp av Trix-Fabian). När musiken tystnade återvände jag till Eva för att byta om och packa ner det sista. Kosan styrdes mot båten och väl ombord somnade jag och sov som en död tills 20-minuter innan ankomst till Nynäshamn ropades ut. Jag blev glatt överraskad när jag upptäckte bagagebandet de byggt där nån gång det senaste året och skrattade gott när jag insåg att min väska var en av de få som inte var slängd upp på bandet. Lite för tung för att kastas..
Jag sov på bussen in till cityterminalen och hade ingen brådska av, något jag aldrig kommer göra om för när jag väl kom av hade nån ouppmärksam, stressad människa tagit min väska istället för sin egen. Trött och lite hungrig som jag var började jag böla och fick gå in med den slarviges väska till infon där jag fick hjälp att (utan framgång) försöka få tag på min väskas väsknappare. Jag stod där i ca. en halvtimme och grämde min över allt affektionsvärde mina prylar har, och inte minst allt arbete och pengar jag lagt ner på de klänningar som åkt med på resan. Svor lite över att den andres väska minsann inte hade något med liknande värde i sig när jag såg en terminalanställd komma släpande på en stor, tung, åbäkig väska som såg märkligt bekant ut. "Det är min väska!" utbrast jag och han svarade att den andra gotlandsåkaren hade upptäckt vid Gullmarsplan att han hade fel väska. Hur han kunde missa det så länge är omöjligt att svara på. Jag fick ta med min tunga, men ack så älskade väska mot centralstationen och vänta på tåget vidare. Den tid på tåget som jag inte spenderade sovande funderade jag på hur jag bäst kan utsmycka väskan för att förhindra liknande händelser i framtiden. Det lutar åt något slags ansikte i garn. Vi får väl se. Knäpp kommer den med största sannolikhet se ut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar