söndag 26 augusti 2012

Kalkbrytning i Ojnareskogen och framtiden

JAG BLIR SÅ TRÖTT! Jag har inte orkat sätta mig in i de flyktiga rubriker jag sett om Nordkalks snart startade kalkbrott i Ojnareskogen på Gotland. Den som ligger granne med naturreservatet Bästeträsk. Igår läste jag några artiklar om det och blev genast trött, arg och uppgiven. Det man vill göra, och tydligen fått godkänt att göra är att bryta kalk i Ojnareskogen och det kommer till största sannolikhet att förstöra grundvattnet så man blir beroende av renat vatten från Östersjön.
Det finns gott om bönder på hela Gotland och dessa är beroende av ett fungerande kretslopp, för att inte tala om hur ett våtmarksområde påverkas av förorenat vatten. Om något går snett är det inte Nordkalk som sitter i skiten, det är varenda stackare som lever på Gotland. I varje fall på norra delen. Det är en sak om man förstör naturen på fastlandet, som vid t ex hallandsåsen där man kan frakta mat och vatten på väg och järnväg. När man förstör grundförutsättningarna för livet på en ö, då dödar man ön. De stora företagsjättarna lockar med jobb, men bryr sig inte för fem öre om miljön eller de människor som blir lidande av deras miljöförstöring. Varför låter vi dem hållas? Vad är några flyktiga jobb mot en för evigt förstörd miljö? Ett så kortsiktigt tänkande gör mig illamående.

Inga kommentarer: