Usch och fy för bröstcancer. En sjukdom som på kort tid kan förvandla en frisk och kry människa till någon som räknar sina dagar, som måste välja att se nuet för att inte slukas av kanske och sen. Tänk dig att vara 25 år och inse att du måste operera bort bröst och äggstockar för att minska (men inte helt få bort) risken att på cancer. Tänk på modet som krävs för att våga skaffa egna barn i den situationen. Vet att de barnen kanske måste växa upp utan sin mamma trots att du gjort allt du kan. Jag känner fantastiska kvinnor, en som lever med denna fruktansvärda sjukdom och två som lever i ovisshet om just deras gener ska spela dom ett elakt spratt.
Det är inte helt oväntat att jag även i år köpt mitt rosa band och bär det på min jacka, eller att jag inte plockat bort förra årets från ryggsäcken. Det är för mycket att hoppas att vi kommer att överlisa sjukdomen helt, men jag håller tummarna för att ännu fler ska kunna hjälpas i tid, helst redan innan sjukdomen visat sitt ansikte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar