Höstig höst och ont i hjärtat

Det regnar och blåser ute. De gula löven yr. Det blir regnkläder på när jag går till yogan om en halvtimme. Läste just ett citat av Kristian Gidlund, om döden. Det gjorde ont i hjärtat och en tår lockades fram. Det är en och en halv vecka sen begravningen nu, men det känns som en evighet. Eller som igår. Hur fattar man att en som spridit så mycket ljus inte finns längre? Jag försöker se ljuset i mig själv, se att hon är en del av mig nu.

Nu ska jag med vattenkannans hjälp sprida lite liv här hemma. Och ge min älskling en puss bara för att han finns!

Vem ska ta på sig skulden?

Jag anser mig ha rätt bra koll på miljö- och klimatfrågor. I många fall gör jag medvetna val i min vardag och numera känns det ofta naturligt för mig. T ex att köpa begagnat eller parfymfritt eller ekologiskt. Samtidigt försöker jag komma ihåg och vara medveten om att jag avviker från normen och att det ligger ett engagemang i botten på mina val. Det blir väldigt konstigt om jag förväntar att alla ska göra samma val som jag. Eller ha samma kunskapsbas. Men det hindrar mig inte att bli ledsen när jag stöter på förnekare som bestämt sig för att den mänskliga påverkan är noll. Jag förstår alla som inte orkar läsa på och få in allt i sin vardag, men att inte ens lyssna känns så världsfrånvändt. Vad krävs för att de ska öppna sina ögon? En flytt till Indiens textilkvarter? Vi lever i en skyddad bubbla i Sverige, men allt vi gör påverkar resten av världen.

En dag, svår att förstå

Idag begravdes min moster. Bröstcancern tog hennes liv. Ceremonin var mycket vacker och jag blev helt tom av all gråt. Sen blev jag fylld av den kärlek släkten och vännerna visade. Hon gav oss så mycket, kloka ord, trygghet och livsglädje! Jag kommer aldrig riktigt att fatta, utan alltid se fram emot nästa gång vi ses. Du hinner nog igenom rätt många fikor och omgångar fia med knuff med morfar innan dess. Du fattas oss. Vi saknar dig. I oss lever du för evigt.

Lite trött

Jag blir lite trött av att mötas av vandaliserad inredning tidigt måndag morgon, men nu när jag ätit får den känslan lämna plats för lugn och energi. Det är ansträngande att vara trött och besviken! Tyvärr blir jag även trött av känslan att vara ensam om att se min personliga påverkan och mitt ansvar när det kommer till miljö bland mina kollegor. Lite för många hat skygglapparna på.

Long time no see

Det känns som hundra år sen jag skrev nått här. Vad har hänt det senaste? Alldeles för mycket såklart...

Min älskade syster fyller 25 år snart och jag har lovat henne att sticka en delsbokofta, så det tar energi och tid. Sen har jag även provat att sticka disktrasor och diskfiskar.  Två sorters frukt/bär-likör står och göttar till sig och så försöker vi få ordning här hemma. Kaos och damm har härskat för länge nu!

Utöver det så försöker jag yoga några gånger i veckan, det känns bra och jag lär mig massor. Klockan 10 idag ska jag faktiskt gå på yoga, härligt.